Den nya bloggen!
2011-08-25 
23:49:07 
Wordpress
Jag har lessnat på trasiga koder och komplicerade system. Jag vill ha något simpelt, så jag flyttar bloggen till Wordpress. Jag skriver ut länken i ett inlägg sen när jag fått iordning en header och trixat lite.
Ha tålamod! :)
Start
Vad jag önskar att jag kunde skära ut känslor med sked ibland. Bara snärta iväg allt det jobbiga till någon mer passande plats. Typ sikta mot ett ingenting, ett stort svart hål så det bara försvann.
Jojo, men vad fan vore livet om det var enkelt någon gång.
Nej, det är nog dags att börja fokusera lite. Börja prioritera lite bättre, vad är det som är viktigt egentligen? Vad kan vänta till sen? Vad vill jag? Vad skulle bli bäst i längden? Och sen bara utgå ifrån det som är absolut viktigast att ta itu med. Jag känner att jag lägger lite koncentration överallt istället för all koncentration på ett ställe. Och det håller ju, ska ni se. Not!
Det ser inte ut att bli någon vila närmsta dygnet, så då begraver jag mig i WoW som vanligt. Det är ju så fantastiskt lätt att få till det här med rutiner, det där med sömn, det där med vila när kroppen oroar sig så mycket att den gör fysiskt ont, att jag blir öm i lederna och hjärtat slår så hårt att pulsen slår i gommen tills jag hostar. Och jag vet att det hade funkat om jag bara inte hade tagit bort sömnmedicinerna. Men nej, jag är fan på tok för tjurig för mitt eget bästa ibland.
Allt eller inget.
Nu kör vi!
Vikingaveckan
Jag längtar som attan, vikingaveckan here i come. Barfotafötter på Norderön, klänning och läderremmar och äta mat ur träskålar. Gille i långhuset, trevliga människor, underbar musik och förhoppningsvis fint väder.
Betalade årsavgiften nyss och har gjort mig ganska så redo, det är inte mycket som saknas nu. Det enda som jag skulle behöva är skjuts ut, men det kommer också falla på plats känner jag på mig. Om inte annat så får jag börja gå en vecka innan, för dit ska jag!
Om ni bara visste hur mycket jag trivs där ute, bland det folket, i de kläderna. Det är fantastiskt!
55 days
Idag har det varit sjukt kvavt i luften. Sådär riktigt kvavt att det inte känns att man andas.
Imorgon däremot, blåbärspaj och Boondock Saints med kära Anna. Inte fy skam.
55 dagar kvar till skolstart, och jag längtar mig knäpp.
Men lilla fina Ina har blivit stor, och pratade massvis idag. Bland annat "Hej Sabbo!" och "Heddå sten!" efter att hon hade kittlat en sten, tokfnissat och vi skulle röra oss bortöver för att fånga en kaffe åt mig och modern. Tant Saivos tussetroll, den fröken.
Nu väntar något ätbart, fast att jag inte har någon direkt matlust och sen ska jag städa och spela WoW tills jag somnar sittandes. Vilket inte lär ta många minuter med tanke på hur pörskans trött jag känner mig redan nu.
Nu väntar något ätbart, fast att jag inte har någon direkt matlust och sen ska jag städa och spela WoW tills jag somnar sittandes. Vilket inte lär ta många minuter med tanke på hur pörskans trött jag känner mig redan nu.
Imorgon däremot, blåbärspaj och Boondock Saints med kära Anna. Inte fy skam.
55 dagar kvar till skolstart, och jag längtar mig knäpp.
Heavy leather
Jag har inget positivt alls att skriva. Jag vill fly bort - Åka på semester.
Men allt känns så avlägset, och så komplicerat. Så förbannat jävla drygt och jobbigt.
Finns det någon värre känsla än att veta hur mycket förändring skulle behövas, men samtidigt vara så fruktansvärt rädd för allt som är nytt?
Jag kan inte längta mer till hösten, jag vill se rödbruna löv. På marken, virvla omkring och falla i glömska under snötäcket.
Finner ingen som helst inspiration, ingen ork, ingen sömn och ingen lust.
Om jag bara orkade ta tummen ur och göra något av allt jag tänkt.
Jag har förhårdnad, fnasig och torr hud under allt.
Personligt brev
Konsten att känna sig genomfalsk. Lögnaktig. Oärlig. Hemsk. Fisförnäm!
Jag ljuger inte i mitt brev, jag skriver ner vissa egenskaper som jag har. Som jag vill marknadsföra mig med (Läs; mottagaren vill läsa)
Mina ord är sanna, mina goda egenskaper som jag präntat ner finns i mig och används flitigt. Men jag känner mig ändå falsk och oärlig. Som att jag tar en jättegammal, trasig, rostig bil och rollar den klarröd och försöker sälja den på blocket för 25.000Kr med rubriken "Väldigt fin, röd veteranbil!"
Det är sant för bilen är röd, jag tycker den är fin och den är en veteran. Men det är inte hela sanningen. Långt ifrån hela sanningen.
För helt ärligt, jag kan inte skicka in ett personligt brev som ser ut såhär:
"Hej kära rektor på valfri skola i landet
Jag heter Saivo, jag är 19 år och bor i lilla Östersund, Jämtland. Jag kan inte sova på nätterna, jag har ett hemskt humör som gör mina ögon kolsvarta av ilska ibland, jag är Bipolär och har Posttraumatiskt stressyndrom och äter mediciner för att få känna mig någorlunda normal. Fast det är jag ju inte ändå i andras ögon för jag älskar att hänga i krokar och se folk som blir skurna av vassa skalpeller för att skapa mönster i huden. Jag är helt galet fascinerad av seriemördare och är lite besatt av Charles Manson. Men annars gillar jag djur och är ganska snäll av mig.
Får jag studera hos er? Vill ni släppa in mig i era klassrum?
Får jag ens sätta min fot på skolområdet?
Tack på förhand
Med vänliga hälsningar
Saivo"
Det är klart att det här inte heller är hela sanningen. Det här är bara vad samhället skulle kalla min "mörka sida". Jag skulle säga, att det är en del av mig. Och jag vill framställa allt, om jag ska framställa någonting alls. Mina goda, glada, dåliga, elaka, skumma och konstiga sidor. För det är jag, en salig blandning av allt. Inte bara tre riktigt goda egenskaper.
Med mig - så får man allt på köpet.
Inte ens en cykel.
Mitt brev får kännas falskt, min utbildning är viktigare än vad jag känner. Men det är obekvämt, att bara pränta de finaste kvalitéerna jag har utan att nämna ett ord, så de är förberedda när de väl ser det.
I wont go Dahmer on their asses, just a bit Saivo.
Högskoleångest
Jag är nervös och har lite ångest. Det här med folkhögskola. Insökningsblanketter. Linjer.
Min förbaskade okunskap.
Min SYV gav mig inte många svar och min telefonfobi hindrar mig från att ringa skolan själv och fråga hur det blir med studierna om jag redan har massa betyg sedan innan och inte behöver alla tre år.
Det får väl bli som det blir.
Birkas allmäna linje lär det bli. Men jag måste hämta ett personbevis och ta ett foto som duger.
Hur fan ska det fotot se ut? Som ett passfoto? Själlöst och tråkigt? Eller ska jag visa min personlighet? Ska jag framställa mig som någon annan? Hur fan ska det här gå till?
Even in Dreams
Close your eyes and think of England.
Jag måste köpa balkongmöbler, så jag kan sitta och röka i regnet och lyssna på musik. Fast jag röker inte, egentligen. Men då, kan jag passa på. När luften doftar fukt och lugn, då sitter jag med filt, te och en cigg och är så harmonisk som jag någonsin kan.
Kommer på mig själv med att drömma iväg hela tiden, till andra platser, andra städer, andra länder. Jag tror jag vill bort, så semestern i slutet av månaden kommer perfekt. Det bär av till Piteå, såklart. Som alltid, när jag vill sticka och gömma mig från allt vad ansvar och vuxenliv heter.
Min dator har för övrigt dött. Bara så ni vet, om det känns intressant!
Absurd förtvivlan.
Jag vet inte alls vart jag ska ta vägen, hur jag ska sitta, OM jag ska sitta. Hur ska jag stå då? Vad ska jag säga? Vad är rätt och vad är fel?
Min kropp ger mig inga svar, förutom ökad hjärtfrekvens. Dunsdunsduns, i hela bröstkorgen. Hela jag är tokvarm, och obekväm i mitt eget skinn.
Jag har läst samma mening ett tjugotal gånger, inte ens böckerna lugnar mig. Pink Floyd i bakgrunden, till det brukar jag ju kunna sitta och flyta iväg på alla vackra toner. Inatt? Nej, inte ens det fungerar.
Vad är det som gör mig så förtvivlad i själen att jag inte ens kan ta det lugnt i mitt eget hem? Jag ser inte själv vad det är som ligger och gnager i kroppen på mig.
Sist det här hände, sist det här inte gick över.. Nej, det får inte vara!
Nu ska jag gå gropar och diken i mitt golv.
Min kropp ger mig inga svar, förutom ökad hjärtfrekvens. Dunsdunsduns, i hela bröstkorgen. Hela jag är tokvarm, och obekväm i mitt eget skinn.
Jag har läst samma mening ett tjugotal gånger, inte ens böckerna lugnar mig. Pink Floyd i bakgrunden, till det brukar jag ju kunna sitta och flyta iväg på alla vackra toner. Inatt? Nej, inte ens det fungerar.
Vad är det som gör mig så förtvivlad i själen att jag inte ens kan ta det lugnt i mitt eget hem? Jag ser inte själv vad det är som ligger och gnager i kroppen på mig.
Sist det här hände, sist det här inte gick över.. Nej, det får inte vara!
Nu ska jag gå gropar och diken i mitt golv.
Genomskinlig
Jag är på en väldigt konstigt plats just nu. Det är rörigt, men enkelt ändå.
Utan plan på vad jag ska göra i framtiden, jag vet inte längre vad jag ska utbilda mig till, jag vet inte hur jag ska lösa gymnasiebetygen, jag vet ingenting. Helt handfallen och förvirrad.
Utan plan.
Jag fick inte göra lumpen för min glutenintollerans, jag får inte plugga till behandlingsassistent för att jag har kontakt med psyket och nu har jag ingen mer plan för min framtid. Jag vet bara att jag behöver känna mig behövd, nödvändig. Inte bara som en börda för min familj, samhället och mina vänner. Jag vill också ge tillbaks, men från den här punkten vet jag inte riktigt hur jag ska göra för att det ska räcka till.
Visst, jag kan göra folk tjänster och finnas där när det behövs men jag vill göra något mer konkret. Ge råd som faktiskt förändrar, handlingar som vänder på liv. Rädda människor.
Men hur ska jag göra något för ett samhälle som inte vill ta emot min hjälp? För att jag räknas inte.
Som att mina knutna händer skulle ge mig mindre ångest.
Genom att hjälpa andra har jag alltid hjälpt mig själv, så vart vänder jag mig nu?
Vad kan jag bli, för att hjälpa andra så mycket som bara möjligt?
Utan plan på vad jag ska göra i framtiden, jag vet inte längre vad jag ska utbilda mig till, jag vet inte hur jag ska lösa gymnasiebetygen, jag vet ingenting. Helt handfallen och förvirrad.
Utan plan.
Jag fick inte göra lumpen för min glutenintollerans, jag får inte plugga till behandlingsassistent för att jag har kontakt med psyket och nu har jag ingen mer plan för min framtid. Jag vet bara att jag behöver känna mig behövd, nödvändig. Inte bara som en börda för min familj, samhället och mina vänner. Jag vill också ge tillbaks, men från den här punkten vet jag inte riktigt hur jag ska göra för att det ska räcka till.
Visst, jag kan göra folk tjänster och finnas där när det behövs men jag vill göra något mer konkret. Ge råd som faktiskt förändrar, handlingar som vänder på liv. Rädda människor.
Men hur ska jag göra något för ett samhälle som inte vill ta emot min hjälp? För att jag räknas inte.
Som att mina knutna händer skulle ge mig mindre ångest.
Genom att hjälpa andra har jag alltid hjälpt mig själv, så vart vänder jag mig nu?
Vad kan jag bli, för att hjälpa andra så mycket som bara möjligt?
It's not so bad
Jag hade glömt bort att Sundsvall kunde vara döden för själen. Eller så skyller jag på att jag slarvat med medicinen.
Medicinen.. Ja, det låter mer logiskt. Vi skyller på det.
Vad hände? När jag började åka till Sundsvall för sisådär fem år sedan så var det livat som fan, jag hade vänner överallt och vi hade sattyg för oss mest hela tiden. Nu finns här ingen, alla har flyttat, några har gått vidare till nästa liv, några sitter bakom lås och bom, vissa hör inte av sig längre eller så har jag tappat bort deras nummer. Just my luck, indeed.
Och mitt favorittak är täckt med snö, så jag kan inte ens sitta där och titta på himlen. Det är för kallt att gå till havet nu, speciellt när jag glömt min halsduk hemma.
Two weeks to go. Helgen kommer åtminstone lysas upp av gott sällskap, dumt att klaga i onödan har jag hört.
Popcorn och seriemördardokumentärer får duga tills vidare. Och jag kan ju faktiskt dricka vatten rakt ur kranen här.
Medicinen.. Ja, det låter mer logiskt. Vi skyller på det.
Vad hände? När jag började åka till Sundsvall för sisådär fem år sedan så var det livat som fan, jag hade vänner överallt och vi hade sattyg för oss mest hela tiden. Nu finns här ingen, alla har flyttat, några har gått vidare till nästa liv, några sitter bakom lås och bom, vissa hör inte av sig längre eller så har jag tappat bort deras nummer. Just my luck, indeed.
Och mitt favorittak är täckt med snö, så jag kan inte ens sitta där och titta på himlen. Det är för kallt att gå till havet nu, speciellt när jag glömt min halsduk hemma.
Two weeks to go. Helgen kommer åtminstone lysas upp av gott sällskap, dumt att klaga i onödan har jag hört.
Popcorn och seriemördardokumentärer får duga tills vidare. Och jag kan ju faktiskt dricka vatten rakt ur kranen här.
One step at the time
Jag visste inte ens att man kunde få en övertrasseringsskuld på ett bankomatkort jag inte använt sedan sommarens slut och som det fanns hela 25 kronor på. Det kan man tydligen! Så nu är jag 300:- fattigare. Men också skuldfri!
Och imorgon är det jag som traskar ner på länsförsäkringar och stänger alla mina konton där. Över 250:- i årsavgift? Nejtack! Jag klarar mig så bra utan!
Jag ska snart ta kort åt er, på finlägenheten. För nu har jag bytt golven, och det är jättefint! Men soffan hade leveranstid, så i helgen bör jag känna mig relativt klar med allt. Då är det bara småfix som lite gardiner, mattor och såntdärnt inredningsjoks som jag inte har så stor koll på.
Men IKEA blir min vän i vår. Och jag ska nog praktisera både i Piteå och i Sundsvall här framöver. Så får jag komma bort lite från Östersunds skit.
Nej men kort och gott, det är lite kaos runt om, och jag har inte fått någon rätsida på mycket. Men jag har en ganska bra magkänsla, nu börjar jag komma igång med lite vardagliga saker också.
Länge leve jämtländskt tjur!
En sort för sig - lite finare, lite bättre. Helt enkelt!
Och imorgon är det jag som traskar ner på länsförsäkringar och stänger alla mina konton där. Över 250:- i årsavgift? Nejtack! Jag klarar mig så bra utan!
Jag ska snart ta kort åt er, på finlägenheten. För nu har jag bytt golven, och det är jättefint! Men soffan hade leveranstid, så i helgen bör jag känna mig relativt klar med allt. Då är det bara småfix som lite gardiner, mattor och såntdärnt inredningsjoks som jag inte har så stor koll på.
Men IKEA blir min vän i vår. Och jag ska nog praktisera både i Piteå och i Sundsvall här framöver. Så får jag komma bort lite från Östersunds skit.
Nej men kort och gott, det är lite kaos runt om, och jag har inte fått någon rätsida på mycket. Men jag har en ganska bra magkänsla, nu börjar jag komma igång med lite vardagliga saker också.
Länge leve jämtländskt tjur!
En sort för sig - lite finare, lite bättre. Helt enkelt!
Gott nytt år
Nu åker jag till Eijve och äter nyårsmiddag och ska sen kolla på Grevinnan och betjänten innan tolvslaget. Som jag skålar in i cola eller något annat gott.
Orka supa?
Orka supa?
Just snyggt
Det är lite lustigt hur ork kan dö så fort.
All energi bara försvann.
Dags för kaffe.
Kanske.
All energi bara försvann.
Dags för kaffe.
Kanske.
God morgon mina älsklingar
Nu sitter jag här, har varit vaken sedan sju, helt utvilad och nöjd med tekoppen i högsta hugg och kollar på Tim Burtons The Nightmare Before Christmas.
Bara för att det är julafton imorgon.
Jag älskar den här filmen, det har jag alltid gjort.
För mig är den lika mycket jul som Karl-Bertil och Kalle.
Nåväl - Dagens planer är ganska enkla. Jag ska vara sällskap på stan, och shoppa en tejprulle. För jag är klar med alla julklappar nu men det var svårare än förväntat att slå in paket utan något klister/tejp.
Förresten, vad ska ni göra i jul?
Puss
Bara för att det är julafton imorgon.
Jag älskar den här filmen, det har jag alltid gjort.
För mig är den lika mycket jul som Karl-Bertil och Kalle.
Nåväl - Dagens planer är ganska enkla. Jag ska vara sällskap på stan, och shoppa en tejprulle. För jag är klar med alla julklappar nu men det var svårare än förväntat att slå in paket utan något klister/tejp.
Förresten, vad ska ni göra i jul?
Puss
Gnällkärring
Jag är så trött på bajsvattnet. Jävla skitparasit.
Nej, jag är inte sjuk och jag har faktiskt sluppit bli sjuk också. Men jag börjar bli så trött på att koka vatten hit och dit, att min lilla kyl är fylld i flaskor med drickbart bara för att kommunen klantat sig.
När jag läser lokaltidningen blir jag trött i hela hjärtat. Det tar sån tid.
Men en ny arena behöver vi, tycker kommunen. Idioti! Ta och lägg pengarna på rent dricksvatten först, sen bryr jag mig inte om vad som byggs. Ååååh, det är så bökigt för en tankspridd som mig.
Vet ni hur många gånger jag råkat skölja tandborsten i vanligt kranvatten, av ren vana? Hur rädd jag är för magsjuka? Och om JAG tycker det är omständigt vill jag inte veta hur illa det är för dementa som glömmer bort att vattnet inte är rent.
Att elbolagen inte får bidrag av kommunen så drabbade invånare slipper betala för sitt vattenkokande. Att hyresvärden inte har avdrag på hyran. För läser man hyresavtalet noga så ska rent dricksvatten tydligen ingå.
Att informationen kring NÄR, HUR och framförallt, hur många parasiter det finns i vattnet, inte är tillräckligt tydliga.
Kanske bara jag som är gnällig, trött och lagom dum.
Men nu är jag trött.
Jag vill fan flytta, ring mig när vattnet går att dricka!
Nej, jag är inte sjuk och jag har faktiskt sluppit bli sjuk också. Men jag börjar bli så trött på att koka vatten hit och dit, att min lilla kyl är fylld i flaskor med drickbart bara för att kommunen klantat sig.
När jag läser lokaltidningen blir jag trött i hela hjärtat. Det tar sån tid.
Men en ny arena behöver vi, tycker kommunen. Idioti! Ta och lägg pengarna på rent dricksvatten först, sen bryr jag mig inte om vad som byggs. Ååååh, det är så bökigt för en tankspridd som mig.
Vet ni hur många gånger jag råkat skölja tandborsten i vanligt kranvatten, av ren vana? Hur rädd jag är för magsjuka? Och om JAG tycker det är omständigt vill jag inte veta hur illa det är för dementa som glömmer bort att vattnet inte är rent.
Att elbolagen inte får bidrag av kommunen så drabbade invånare slipper betala för sitt vattenkokande. Att hyresvärden inte har avdrag på hyran. För läser man hyresavtalet noga så ska rent dricksvatten tydligen ingå.
Att informationen kring NÄR, HUR och framförallt, hur många parasiter det finns i vattnet, inte är tillräckligt tydliga.
Kanske bara jag som är gnällig, trött och lagom dum.
Men nu är jag trött.
Jag vill fan flytta, ring mig när vattnet går att dricka!
Flugan i soppan...
Jag har inte tid med det här.. Egentligen!
Men maten står i ugnen, mannen pratar i telefon och jag hade inget bättre för mig så det får bli en kortare uppdatering i brist på koncentration och tid.
Jag har eller får snart allt jag behöver. Flytten är riktigt nära nu, snart är lägenheten min på riktigt och jag kan börja dona och bo in mig bäst jag vill. Längtan.
Ikväll, efter fläskfilén och rotsakerna, blir det nog lite lugn och ro med brush. För det känns inte lite soft? Ånej, livets glada dagar. Världens konstigaste dröm med främlingar som pratat med mig och sprungit vidare utan svar, väntan på elbolag, människor i allmänhet har kollat konstigt på mig.
Eller är det bara jag som är paranoid och reagerar mer idag?
Nåväl, jag sov som en prinsessa inatt.
Nu återvänder jag till matlagningen
Men maten står i ugnen, mannen pratar i telefon och jag hade inget bättre för mig så det får bli en kortare uppdatering i brist på koncentration och tid.
Jag har eller får snart allt jag behöver. Flytten är riktigt nära nu, snart är lägenheten min på riktigt och jag kan börja dona och bo in mig bäst jag vill. Längtan.
Ikväll, efter fläskfilén och rotsakerna, blir det nog lite lugn och ro med brush. För det känns inte lite soft? Ånej, livets glada dagar. Världens konstigaste dröm med främlingar som pratat med mig och sprungit vidare utan svar, väntan på elbolag, människor i allmänhet har kollat konstigt på mig.
Eller är det bara jag som är paranoid och reagerar mer idag?
Nåväl, jag sov som en prinsessa inatt.
Nu återvänder jag till matlagningen
Blood From the Air
Jag är.. nöjd.. nöjsamhet.. Förnöjsamhet!
Jo, jag trevar och snubblar efter rätt ord, precis sådär - i mitt huvud. Bara för att hitta rätt stavelse.
Det luktar sköljmedel och kallt te.
Jag lyssnar mot badrummet. Dushen används, jag ler lite smått för mig själv sådär finurligt som bara jag kan. Med en vetskap - Allt blir bra tillslut.
Tålamod är det som alltid vinner.
I made it
Det var mörkt i tunneln, men jag fortsatte rakt fram på rent tjur. Och om det funkade?
- Bevisligen.
Dags att ta på sig en tröja och åka till Torvalla.
Min familj, är bättre än allt i hela världen.
Och som jag sa igår "Inte för något - Skulle jag byta bort den"
Jo, jag trevar och snubblar efter rätt ord, precis sådär - i mitt huvud. Bara för att hitta rätt stavelse.
Det luktar sköljmedel och kallt te.
Jag lyssnar mot badrummet. Dushen används, jag ler lite smått för mig själv sådär finurligt som bara jag kan. Med en vetskap - Allt blir bra tillslut.
Tålamod är det som alltid vinner.
I made it
Det var mörkt i tunneln, men jag fortsatte rakt fram på rent tjur. Och om det funkade?
- Bevisligen.
Dags att ta på sig en tröja och åka till Torvalla.
Min familj, är bättre än allt i hela världen.
Och som jag sa igår "Inte för något - Skulle jag byta bort den"
I behov av pengar
För att ha råd med drömsoffan måste jag nog börja sälja mina tjänster.. Och nu menar jag diskning, städning osv.
Ni trodde väl inte?
4 995 kronor, och jag har lyckats skrapa ihop en tiondel. Bara nio delar kvar, gogo!
Jag hoppas på presentkort på IKEA i födelsedagspresent och julklapp.
Oh yes, nu blir det inte en krona till nöjen och jag måste försöka sluta snusa igen.
Men titta på henne - Vilken skönhet!
( Foto stulet från IKEA's hemsida )
