Inatt fick jag allt sova. Senaste tiden har det bara blivit 2-3 timmar per natt trots medicinering, och jag har varit så utmattad att kroppen nästan gett vika, sinnet hade börjat falla isär sakta men säkert och igår tog min ångest och paranoia över på dagen.

Sedan åkte jag Hem, till syster Mir. Jag la mig i soffan en stund, drack kaffe och åt upp hennes godis medan jag började dra i trådar för att reda ut trasslet som bosatt sig på insidan under dagen. För bort skulle det! Sedan blev det fåtöljen bredvid syster, framför datorn och vi tittade på Paranormal state, åt popcorn och drack te fram till morgontimmarna. Jag vet inte vad som hände där runt femtiden, men jag kunde inte förmå mig att tala riktigt, kände hur musklerna i ansiktet bara gav upp och det såg förmodligen ut som att jag sålt smöret och tappat pengarna.

Så vi la oss, jag frös väldigt mycket och trots att jag var fullt påklädd under täcket så fick jag inte upp någon kroppsvärme. Syster slet mig närmre och jag somnade på hennes arm, och så låg vi hela natten tydligen. Hade inte rört oss ur fläcken, och vi båda är vanligtvis små snurrare i sömnen, ligger aldrig helt still.

Så min rygg protesterade tidigt när vi vaknade halv fem, mitt på dagen.. Jag hade inte ens tagit några zopiklon till natten, så jag sov länge helt utan. Perfekt! Två personer som vanligtvis sover dåligt och snurrar som små lakansorkaner, sov stilla och länge. Skönt! Det var värt stelheten kan jag ju lova. Är man inte bortskämd med sömn blir det fågelvingsslag i bröstkorgen när man vaknar och inser att sömnen hållit sig längre än några få timmar.

Sen kokade syster kaffe, och vi satte oss ute på hennes baksida och rökte med kopparna i hand. Vi lyssnade på musik, skrattade och snackade skit i solen som varit framme och varit snäll. Jag pratade med humlorna och grävde ned tårna i gräset. Jag mådde så sjukt bra. Har varit en bra dag. Och den obehagliga drömmen hade inte en så fullt obehaglig mening, vi snabbanalyserade den och kom fram till att det var positivt.

Solen började gå i moln och det började blåsa kallt, så vi plockade ihop och gick in igen. Beställde mat från Daffys och fortsatte musiklyssnandet. Ikväll ska vi kolla klart på Paranormal state-säsongen vi påbörjade igår och äta popcorn. Det är bra, mycket bra just nu.

Jag ska gå och pussa syster på kinden nu, sen vänta på mat. Jag ska försöka ta tag i bloggandet på riktigt igen, och köpa en riktig videokamera så fort jag tagit mig ned på stan. Sedan blir det förmodligen lite videobloggar också, kanskekanske. Vad säger ni, låter det som en bra idé eller är ni så less på mina ord vid det här laget? Kommentarerna sinar, så jag vet inte om det beror på att jag skriver ointressant eller om jag har tappat alla mina läsare.