Separationsångest innan det ens har börjat..
"I get high on you baby"

Nu börjar det, helvetesmånaden. Juni, vilken jävla uppfinning. Värmen, ångesten, oron, bristen på kemikalier, möten, bråk, födelsedagar, firande och mitt i det här ska jag tydligen försöka vara glad. Och försöka sova, och försöka äta.. Försöka hålla mig borta från skit jag redan valt bort, men som dagligen lockar mig.
Jag är så.. jag vet inte, frustrerad kanske. För jag vet, jag har redan sett de kantiga ögonen. Jag vet redan hur det kommer bli. Tid. Det är väl bara att vänta ut det, för inget jag säger kommer ändra på något.

Frustration, minst sagt.

Musik som spelas i bakgrunden får det att knyta sig i halsen på mig. Oförmögen till att tala även inatt.
Jag känner för att supa till på riktigt just nu, att köpa en dunk och sänka den som om jag aldrig gjort annat. Bara för att döva, men jag vet att det bara är till att bita i det sura äpplet och ta det här som det kommer.

Jag kommer aldrig undan mig själv.
Det retar mig.

"Du klarar det hjärtat
Det vet du, du är fanimej en av de starkaste jag känner"

Jag har fina vänner som skriver fina saker, det är alltid något. Det är en stor jävla tröst, trots att jag inte riktigt kan dra på smilbanden just nu är det ord som ändå kommer ligga nära.

Nu får det nog, jag känner för att gräva ned mig.
Ring mig när snön faller, så kan jag vakna då.

"I don't believe in atheists"