Nu har jag precis kommit hem.. Att vakna bredvid det vackraste i sitt liv är en så mäktig känsla, speciellt för mig som sällan sover bredvid någon och då sällan bra.

Att efter några få timmars sömn vakna upp utvilad och se den där ryggtavlan och känna värmen, det är så jävla jättestort för mig att knappt jag anar hur pass stort det är. Men att sedan inse att det är sista morgonen på obestämd framtid (Nåja, kanske inte riktigt så men några datum är ändå inte satta. Några små riktlinjer finns väl, men det är vagt nog för att jag ska få lite smått panik) som jag får vakna upp där, som jag fick somna inlindad och omhållen precis där jag känner att jag hör hemma.

Hos honom.

Att se honom åka var jobbigare än förväntat, jag blev tårögd en snabb sväng men vill gärna skylla mer på vinden än att erkänna vad som egentligen låg bakom. Den inte så långa promenaden till bussen efter kändes milslång, och nu har jag en lång väntan framför mig.

"Är han värd att vänta på?"
"- Ja."

För tänk, det är han. Och nej, inga detaljer kommer spillas. Det här får vara så mycket av allt ni får veta, jag har ingen direkt anledning till att hålla det hemligt men jag känner inte att jag har lust att haspla ur och dela med mig som det ser ut just denna morgon iaf.

Men ja, en lång tid framför mig som jag ska göra allt för att underlätta med att gå barfota med syster ute på Norderön, jag ska åka till Nille i Piteå och spela WoW och tvinga stackarn att köra mig till havet, jag ska försöka våldsgästa Felix nere i Dalarna om han hör av sig och säger att det är ok, ut till Dreas i skogen och massvis med äventyr med min Fridafin. En kort visit till Stockholm för att träffa Jesper så han får lära mig att fota tror jag också att jag har på schemat, och såklart alla nätter hemma hos syster och Mattias inlindad i filtar och pj's, med tekoppen i högsta hugg.
En lång väntan, men bara därför tänker jag inte låta den bli långtråkig.

Nu ska jag tillaga något varmt att äta innan jag packar ut och packar om väskan, hoppar in i en snabb dusch och rör mig mot systeryster och imorgon ska jag på SOC för att diskutera saker och ting som tar för lång tid att skriva ned för att jag ska ha energi, och sedan blir det en picknick med vääärldens bästa Dreas. För fina vänner har jag, det är en sak som är säkert! Ensam är jag aldrig, även om det stundvis kommer kännas så, men då är väl återseendet mer kärt?

"You take my breath away"