Jag kommer kämpa med näbb och klor för Henne. För Hon.. Min fina vän.. Finafina. Bara så ni vet, om mina ögon blöder av trötthet och mitt psyke är så utmattat att det ger med sig kommer det vara för en bra sak och då har det krävts. Jag klantade mig sist, den här gången låter jag inte mig själv göra samma misstag. Vi fixar det här fina, för vi ger inte upp. Jag tänker inte låta dig tappa tron, inte igen.

Nog om det. Drog iväg ett mail till en väldigt saknad person idag, skrev att det var tomt hemma utan. Att han allt fick ta och skynda sig hem snart, och höra av sig så jag får krama om och se skillnad. Känna hopp, på en helt ny nivå. Och ja, nog om det också.

Ryktesspridningen är redan igång, det gick fort.. Tog Östersund ca 4 timmar att få till en hel historia, utifrån några ynka ögonblick nere i badhusparken. Funny the way it is, jag blir mer än brydd och lite mindre än less. Det är sånt här som kallas skrattretande misstänker jag? Och jag tänker inte skvallra ut om det innan jag talat med alla inblandade, men tro mig när jag säger att det är sjukt skrattretande.
Rykten, det sprids av svartsjuka människor som vill förstöra, misstänker jag. Nu svämmar de över mig, finns ett till som jag inte ens kommer ynka till närmsta människan i mitt liv, men det retar mig till den grad att jag överväger påhälsning med kofot, eller något annat trevligt tillhygge. Och jag som skulle försöka sluta vara våldsbenägen och aggresiv, det blir så svårt när jag inte kan bli irriterad - jag blir arg, när jag inte kan bli ledsen - jag blir arg, när jag inte kan känna sorg - jag blir arg. Allt jag känner vänds bara till ilska, för att det är enkelt att vara arg.

Det blir inga känslomässiga trasseltussar i bröstkorgen om man klumpar ihop det till ren och skär ilska, och sen går loss på något med nävarna, tills det är blod på väggen och knogarna är helt söndertrasade. Det är enkelt, inte rätt, men det är enkelt.

Hur som helst, rykten.. jag vill kräkas på allihop, det får faktiskt vara nog. Jag kan leva att det pratas sanning om mig, men låt mig faktiskt få skaffa det som ni hävdar att jag redan har, innan ni pratar om det? Det kommer ju ske någon gång, ganska oundvikligt. Men idag hade jag inte det, och jag nog med största sannorlikhet inte ha det imorgon heller. Så än så länge, backa undan och låt det ske innan ni jinxar något.